..Att vara folkskygg när man prommenixar med våra små älsklingar i släptåg. Särskilt fort går det inte heller, mycket tack vare unge herrns fallenhet för pinnar och allt som flyget förbi, samt att alla, alla ska pussas och kramas, och jollra och puttesnutta. ÅH vad jag älskar hur hundar förvandlar människor. Otroligt intressant det där faktiskt. Vad jag egentligen ville komma fram till var att jag är glad åt små söta hundar som ger mig en anledning att släpa ut mitt blekfeta arsle i solen lite då och då.

I övrigt är jag sjuk, men gnor på endå. Fick ett ryck och rensade heeela rabatten, som är en lång bit. Under allt skit och bråte hade en hel del lökar tittat fram också. Vad de kan vara har jag ingen aning om. Måste vara fleråriga, för jag har bestämt inte satt dem. Jaja, nu är det vår ute iallafall! Har införskaffat en flagga jag ska sätta upp, och så står påskriset ståtligt intill en kruka påskliljor som jag hoppas slår ut snart.

Det var det, bilder kommer! Kanske en variant av gissa lökarna? (Höhö)